 |
Morfinplåster, akutpiller m.m.
Den psykiska smärtan däremot, är bottenlös. Den yttrar
sig i en enorm rädsla för hur mina 2 barn ska klara sig
utan sin mamma. Vem ska lotsa dem vidare till vuxen-
livet, som bara en mamma kan? Hur kommer de att ta min bortgång? Vem kommer att se till att de kommer känna kärlek
som bara en mamma kan? Dessa oehört skrämmande tankar
finns det inget smärtstillande medel mot.
A o T, jag älskar er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar