Det har varit så tyst från mig. Jag har befunnit mig på absoluta botten. Tre veckor i konstant sängläge. Pang på bara. För 2 veckor sedan sattes en massiv insatts från hemsjukvårdsläkaren in. Smärtpump, stämningshöjande medicin m.m. pumpades in i mitt blod. Aptiten bara försvann i takt med att allt detta gjordes. Det fanns inget kvar av mina reserver mer.
Idag hände något. Hoppet kom tillbaks. Jag är sugen på lagad mat. Har levt på näringsdryck i 3 veckor. Jag fixade att duscha utan att falla. Jag kunde själv ta på mig strumporna. Och jag gläds igen över ex. fågelkvitter, solen som värmer, dofter. Dofterna kommer från en vacker blomsterbukett jag fick av en vän förra veckan. Jag gläds även över de ord hon sa. Hon gav mig hopp. Tack!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar