Så kom då biverkningen av strålningen! Precis som förra gången tog den lite tid på sig. Vi hade precis bänkat oss framför söndagsfilmen när den dök upp. Pang på bara. Ett skärande och huggande i ryggen. Jag vrålar rakt ut varje gång. Det går inte att värja sig eller vänja sig mot den smärtan. Det blev akutpiller och morfin och försök att hitta rätt ställning för min kropp. Under natten har jag nog vaknat och samtidigt, tyvärr, väckt min sambo minst 5 ggr med vrål och ooooh och aj....-du måste hjälpa mig! Det känns som om ryggen ska brytas av varje gång. Det håller fortfarande på.
Någonstans 20 minuter in i filmen slocknade jag första gången. När jag vaknade till liv i morse visade det sig att jag sovit eller vrålat mig igenom 2 filmer.
Det hjälper inte att ligga, eller stå och absolut inte att sitta. Vad återstår då att göra än att proppa i sig smärtstillande och önska att det går över snart. De sista julförberedelserna får min sambo stå för. Jag ska försöka ta mig till duschen idag i alla fall. Ursäkta, men kan vi inte flytta fram julen ett par dagar, tomten? Jag har för ont!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar